Lost Fashion

Nu får jag fan ta mig i kragen och plugga. Varför drar man alltid ut på saker och får en massa på en gång sen? Man vet alltid hur det slutar och man har gjort det flera gånger förut, men ändå så gör man det om och om igen. Så nu sitter jag här igen och denna gången ska jag vara säker på olika texttyper och veta vad alla texter handlar om i ett häfte tills imorgon. En skrivning på 4h väntar mig imorgon. Så nu måste jag ge järnet så att det blir ett resultat jag kan vara nöjd med :)

 

Peace & Love!

Helt seriöst.. Sitter här och är på jätte bra humör och har glömt bort allt om dig en stund. Sen kommer den jävla låten och drar upp allt igen. Du kan väll åtminstone säga något. Ja får panik här och kan snart inte andas. Ett hejdå skulle få mig att må bättre. Bara något så jag vet vart jag ska ta vägen nu.

Dessvärre kommer detta antagligen att vara ett rätt deprimerat inlägg. Nu har jag varnat er så nu kan ingen klaga. Känner mig sjukt handikappad på mina kryckor.. Kan inte cykla eller ta mig någonstans. Ångest som fan över allt jag inte gjort som ska vara gjort. Känner mig nere i en djup svacka där allt går emot. Men på något sätt får svackan och det jobbiga mig att fortsätta framåt. Det har blivit någon slags drivkraft nu när jag förstått att jag inte kan få det jag vill. Det är dags att kämpa vidare nu även om jag inte riktigt tycker det till 100%. På något vis ger allt detta jobbiga mig hopp och får mig att må bra. Ja vet att jag alltid varit en person som tycker om att vara deppig på något vis, men såhär har jag aldrig kännt innan. Vet inte om det är possitivt, men så länge det funkar så ska jag inte klaga.

Idag är en funderar dag. Jag tenderar att ha rätt många sådana dagar den senaste tiden. Måste ha en del att fundera över. Jag är otroligt förvirrad och har ingen aning om vad jag vill. Jag försöker hitta min väg fram och saker som kommer ivägen och förvirrar mig gör det inte lättare att hamna rätt precis.  Men jag kämpar på med hopp om att lösningen kommer fram på vägen. Jag som trott att jag hittat rätt så många gånger och varenda gång har det visat sig vara något annat. Så frågan är om man någonsin hittar det bästa för en eller om man nöjer sig för att man tror att det inte finns bättre. Jag tänker fortsätta gå frammåt tills jag hittar min väg och det perfekta som alla letar efter. Jag ska bli en av alla andra, men på mitt egna sätt:)

 

Peace & Love!