Vi byggde ett land av korthus
Att fortsätta är tungt, att bara försvinna skulle gå hur lätt som helst. Men jag vill inte de. Jag har glömt bort vad enkelt är på bara några dagar. Jag oroar mig, jag är arg, jag är glad. Men framförallt så är jag här. Det stärker mig att kunna finnas här och hjälpa.Jag älskar det helt enkelt och det finns inget bättre än att älska. De jag får tillbaka är det finaste och det gör att jag orkar med det tunga.
Hur lyckliga kan vi bli
Ibland kan jag ifrågasätta rättvisan.Det känns som att den inte existerar vissa dagar. När de finaste människor blir drabbade av hemska ting blir jag arg på retvisan. Varför försvinna just när den behövs som mest. Jag gör vad som helst för att alla fina människor ska få tillbaka rättvisan.För att dom ska få leva utan tyngder. Det gör ont i mig av att se den finaste av de fina må så dåligt. Rättvisan har försvunnit och jag slutar inte leta förens jag har hittat den igen.
Peace!
